Tag Archives: Malin Nylen

Biggest underverk

3 Jun

Vad händer om man får huvud och kropp att samarbeta? Hur ser det ut när glädjen över utveckling är större än smärtan att ta sig framåt? Vad får man om man kan få vilja och förmåga att mötas och jobba tillsammans? Idag har jag sett två exempel på sådana förändringar – eller egentligen kan man kalla det underverk!!

Jag har följt Biggest Loser (BL) på TV under våren. Jag har imponerats av deltagarnas kämpande, vilja och ork. Men som allt på TV har det ändå inte känns helt ”intagbart”. Den platta rutan man glor på, reklampausernas avbrott och telefonen i handen som hela tiden pockar på uppmärksamhet skapar ett avstånd till de verkliga människor och deras liv detta faktiskt handlar om.

Genom Malin Nylens omtanke fick jag i morse möjlighet att vara med på ett press-event där BL-vinnaren skulle presenteras. Upplägget var först ett smakprov på ett av Mårten Nylens cirkelpass som BL-deltagarna mest känner som ”sista chansen”, sedan frukost och sist presentation av Hristos och Sarah där de fick chansen att berätta om sin resa.

20140603-200932-72572410.jpg
20140603-200749-72469196.jpg

Jag behöver inte djupa i hur jobbigt passet var (och då hade vi ändå inte de extra 79 kg att hantera som Hristos bar på i början). Jag behöver inte heller proklamera min stora fascination över dessa två finalisters fysiska förvandling. Verkligen SHITbra!! Men jag behöver, och vill, lyfta min…svårt hitta rätt ord…tror jag känner…GLÄDJE, över att se att en männsiska faktisk kan genomföra underverk…inom vilket område man än vill.

20140603-200918-72558226.jpg
20140603-200847-72527172.jpg

Cirkelträning

16 Apr

Idag har det varit en skitdag. Nej, inte helt, men känns tungt på nått sätt. Tjatig lilltös, parkeringsböter (Parkeringsvakt: ”Varför har du inte betalat?”… Jag: ”Jag GLÖMDE  helt enkelt”, med en uppsyn som om att det var väl världens naturligaste sak att göra), mer tjat av lilltösen, handling, tvättning, städning… Inte heller hittat tid eller ork för träning.

MEN… två kollegor kämpar med trista sjukdomsbesked och det är bara att dunka ut lite hormonstinn bitterhet ur skallen och in med lite perspektiv: Lilltösen har iaf god vilja och har dessutom fixat påskpyssel och gjort skattkartor till morgondagens påskfest. Tonårstöserna har varit barnvakter, lagat mat och hjälpt mig med quiz till helgens 40 års fest (syrrans). Jag har haft sällskap till affärerna av god vän. Vem är jag att klaga?? Skäms!!

Gårdagens resa, träning o möte känns som en evighet sedan. Dottern och jag har dock haft en go stund framför bilderna som Felicia Margineanu tog under vårt cirkelpass. ”Gud va jobbigt det var”!!

Upplägget var 8 stationer, 4 varv. Läs mer här… http://malinnylen.com/cirkeltraning-med-eva-ellen. Vi varierade tiden vid stationerna lite utifrån övning och ork.

IMG_4620

IMG_4631

IMG_4701

IMG_4666

IMG_4688

IMG_4714

Are you talking to me???

IMG_4615

KLARA!!!

IMG_8275

Lunch!! 🙂

IMG_8286

Shopping på Röhnisch…

IMG_8290

Malins fina present till oss…B.A.B.Y armband.

Nu återstår kvällis, en stund i soffan och pepp inför morgondagens påskmys: Antingen städar man ihjäl nöjet med att bjuda hem vänner och eller så intar man good enough-läge och njuter…

 

#veckansutmaningmalinnylen

15 Apr

Har haft en underbar mamma-dotterdag.

Tidig morgon till Solna med bil. Pendel och t-bana till Hornstull. Där mötte Malin Nylén upp vid ett gym. Mitt pris vid en #veckansutmaningmalinnylen-tävling. En tränings-, lunch- inspirations- och shoppingdag med Malin för mig och min dotter.

Med vid träningen hade vi en fotograf, så jag planerar ett inlägg med bilder och mer detaljerad beskrivning av träningen i morgon.

Tills dess njuter jag nu i soffan. Njuter av en dag med dottern i fokus, träningsvärk i antågande och äntligen fått lärt känna en vän och inspiratör IRL 💗.

20140415-215833.jpg

Perspektivkamp

5 Mar

Nyss tyckte jag det var viktigt om jag springer kilometern på 5.45 eller 5.24, hur många kalorier det är i en semla eller varför ungarna inte kan plocka upp smutsklädena från golvet i sina rum. Nu tänker jag mer så här: jag kan springa, jag är hälsosam och jag har barn och de är friska.

Vad har hänt?
Jo, för någon vecka sedan såg jag trailer på SVT om ”Jills veranda” och hennes besök av Kristian Gidlund. Tänkte direkt att jag inte skulle klara av att se det. För jobbigt och ledsamt. Jag vill helst bli underhållen då jag ser på film eller TV. I går kväll såg jag dock inlägg på Twitter om att man MÅSTE se det. Satt på hotellrummet och tänkte att det ändå skulle vara värt att testa. Det är ju bara att stänga av…

Jo, just. Från första minut fängslade både Jill och Kristian mig. Det var varsamt, mjukt, trevande. De trevande kring hans sjukdom och det faktum att han var döende. Kristian verkar varit en verbal och klok människa av rymdstora mått. Musiken i programmet ramade in magin. Kristians kärlek till hästar var fascinerande och med hans känslosamma sätt i deras närhet såg han ut att komma dem närmare än många ”hästkännare” bara kommer få drömma om resten av sina liv. Givetvis omfamnades allt av tragiken och det var länge sedan jag grät så intensivt som då.

För ett tag sedan hade Malin Nylen (malinnylen.com) en fråga i sin blogg om hur man kan sätta färg på vardagen. När Kristian i programmet berättar om att saker han skulle vilja uppleva är att lära sig hur man bäst packar en kombi inför en semester och om man ska hälsa på släktingar kring en klämdag… Då inser jag vilka gigantiska olika perspektiv det finns att se på tillvaron. Att en sådan genomhärlig persons önskan är att få göra det jag tycker är måsten. Att många inte ska få uppleva det jag tycker är vardagsbekymmer.

Jag vet att det är klyschigt att säga att man ska leva som att alla dagar är den sista. Givetvis går inte det och man faller in i en vardag. Jag är en realistisk person och vet att program som detta faller i glömska och jag kommer irritera mig över smutstvätten på ungarnas golv massor av gånger igen, jag kommer avstå en semla fast jag egentligen vill sluka den hel och jag kommer vilja springa fortare och fortare. Men det jag verkligen tror och hoppas är att Kristian satte sådana djupa spår i mig att hans öde ska hjälpa mig att vara tacksam över detta.

I morse vaknade jag med svullna ögon och tungt huvud. Vid den vanliga kollen av sociala medier upptäckte jag att dottern skrivit ett meddelande till mig. Det finaste man kan tänka:

”Till dig mamma! Älskar dig mer än livet! Förlåt för att jag är den jobbiga tonåring jag är, kan inte riktigt låta bli. Men vill att du ska veta att även fast jag går runt med mobilen eller ligger inne på mitt rum älskar jag dig mer än allt annat ❤”

Till det fick jag en länk: http://www.youtube.com/watch?v=dl8j0PKeGFI

Jag tror inte det var en slump att denna hälsning kom just nu…tror det varit en ängel inblandad.

20140305-202005.jpg

Veckans utmaning

12 Dec

Rekommenderar helt enkelt att göra ett besök på Malinnylen.com (http://malinnylen.com/tank-vad-sma-ringar-pa-vattnet-kan-gora) och hänga på veckans utmaning – för kvinnor. Det motiverar att göra nått varje dag och när man ändå är igång blir det lätt lite mer :). Jag använder mitt Instagramkonto ”evasmotionskamp” för detta…

20131212-214803.jpg